hebr 10
5. Därför säger han vid sitt inträde i världen: »Slaktoffer och
spisoffer begärde du icke, men en kropp beredde du åt mig;
6. i brännoffer och syndoffer fann du icke behag.
7. Då sade jag: 'Se, jag kommer -- i bokrullen är skrivet om mig --
för att göra din vilja, o Gud.'»
8. Sedan han först har sagt: »Slaktoffer och spisoffer, brännoffer
och syndoffer begärde du icke, och i sådana fann du icke behag»
-- och dock frambäras de efter lagen --
9. säger han vidare: »Se, jag kommer för att göra din vilja.» Så
tager han bort det förra, för att sätta det andra i stället.
10. Och i kraft av denna »vilja» hava vi blivit helgade, därigenom
att Jesu Kristi »kropp» en gång för alla har blivit offrad.
joh1
1. I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var
Gud.
2. Detta var i begynnelsen hos Gud.
3. Genom det har allt blivit till, och utan det har intet blivit
till, som är till.
4. I det var liv, och livet var människornas ljus.
5. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har icke fått makt
därmed.
6. En man uppträdde, sänd av Gud; hans namn var Johannes.
7. Han kom såsom ett vittne, för att vittna om ljuset, på det att
alla skulle komma till tro genom honom.
8. Icke var han ljuset, men han skulle vittna om ljuset.
9. Det sanna ljuset, det som lyser över alla människor, skulle nu
komma i världen.
10. I världen var han, och genom honom hade världen blivit till, men
världen ville icke veta av honom.
11. Han kom till sitt eget, och hans egna togo icke emot honom.
14. Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi sågo
hans härlighet, vi sågo likasom en enfödd Sons härlighet från
sin Fader, och han var full av nåd och sanning.
15. Johannes vittnar om honom, han ropar och säger: »Det var om
denne jag sade: 'Den som kommer efter mig, han är före mig; ty
han var förr än jag.'»
29. Dagen därefter såg han Jesus nalkas; då sade han: »Se, Guds
Lamm, som borttager världens synd!
30. Om denne var det som jag sade: 'Efter mig kommer en man som är
före mig; ty han var förr än jag.'
31. Och jag kände honom icke; men för att han skall bliva uppenbar för
Israel, därför är jag kommen och döper i vatten.»
32. Och Johannes vittnade och sade: »Jag såg Anden såsom en duva
sänka sig ned från himmelen; och han förblev över honom.
33. Och jag kände honom icke; men den som sände mig till att döpa i
vatten, han sade till mig: 'Den över vilken du får se Anden
sänka sig ned och förbliva, han är den som döper i helig ande.'
34. Och jag har sett det, och jag har vittnat att denne är Guds
Son.»
45. Filippus träffade Natanael och sade till honom: »Den som Moses
har skrivit om i lagen och som profeterna hava skrivit om, honom
hava vi funnit, Jesus, Josefs son, från Nasaret.»
46. Natanael sade till honom: »Kan något gott komma från Nasaret?»
Filippus svarade honom: »Kom och se.»
47. När nu Jesus såg Natanael nalkas, sade han om honom: »Se, denne
är en rätt israelit, i vilken icke finnes något svek.»
48. Natanael frågade honom: »Huru kunna du känna mig?» Jesus svarade
och sade till honom: »Förrän Filippus kallade dig, såg jag dig,
där du var under fikonträdet.»
49. Natanael svarade honom: »Rabbi, du är Guds Son, du är Israels
konung.»
50. Jesus svarade och sade till honom: »Eftersom jag sade dig att
jag såg dig under fikonträdet, tror du? Större ting än vad
detta är skall du få se.»
51. Därefter sade han till honom: »Sannerligen, sannerligen säger
jag eder: I skolen få se himmelen öppen och Guds änglar fara upp
och fara ned över Människosonen.»
joh 3
13. Och likväl har ingen stigit upp till himmelen, utom den som steg
ned från himmelen, Människosonen, som var i himmelen.
17. Ty icke sände Gud sin Son i världen för att döma världen, utan
för att världen skulle bliva frälst genom honom.
31. Den som kommer ovanifrån, han är över alla; den som är från
jorden, han är av jorden, och av jorden talar han. Ja, den som
kommer från himmelen, han är över alla,
32. och vad han har sett och hört, det vittnar han om; och likväl
tager ingen emot hans vittnesbörd.
33. Men om någon tager emot hans vittnesbörd, så bekräftar han
därmed att Gud är sannfärdig.
34. Ty den som Gud har sänt, han talar Guds ord; Gud giver nämligen
icke Anden efter mått.
joh 5
37. Ja, Fadern, som har sänt mig, han har själv vittnat om mig. Hans
röst haven I aldrig någonsin hört, ej heller haven I sett hans
gestalt,
joh 6
27. Verken icke för att få den mat som förgås, utan för att få den
mat som förbliver och har med sig evigt liv, den som
Människosonen skall giva eder; ty honom har Fadern, Gud själv,
låtit undfå sitt insegel.»
28. Då sade de till honom: »Vad skola vi göra för att utföra Guds
gärningar?»
29. Jesus svarade och sade till dem: »Detta är Guds gärning, att I
tron på den han har sänt.»
30. De sade till honom: »Vad för tecken gör du då? Låt oss se något
tecken, så att vi kunna tro dig. Vilken gärning utför du?
31. Våra fäder fingo äta manna i öknen, såsom det är skrivet: 'Han
gav dem bröd från himmelen att äta.'»
32. Då svarade Jesus dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder:
Det är icke Moses som har givit eder brödet från himmelen, men
det är min Fader som giver eder det rätta brödet från himmelen.
33. Ty Guds bröd är det bröd som kommer ned från himmelen och giver
världen liv.»
34. Då sade de till honom: »Herre, giv oss alltid det brödet.»
35. Jesus svarade: »Jag är livets bröd. Den som kommer till mig, han
skall aldrig hungra, och den som tror på mig, han skall aldrig
törsta.
36. Men det är såsom jag har sagt eder: fastän I haven sett mig,
tron I dock icke.
37. Allt vad min Fader giver mig, det kommer till mig; och den som
kommer till mig, honom skall jag sannerligen icke kasta ut.
38. Ty jag har kommit ned från himmelen, icke för att göra min
vilja, utan för att göra dens vilja, som har sänt mig.
39. Och detta är dens vilja, som har sänt mig, att jag icke skall
låta någon enda gå förlorad av dem som han har givit mig, utan
att jag skall låta dem uppstå på den yttersta dagen.
40. Ja, detta är min Faders vilja, att var och en som ser Sonen och
tror på honom, han skall hava evigt liv, och att jag skall låta
honom uppstå på den yttersta dagen.»
41. Då knorrade judarna över honom, därför att han hade sagt: »Jag
är det bröd som har kommit ned från himmelen.»
42. Och de sade: Ȁr denne icke Jesus, Josefs son, vilkens fader och
moder vi känna? Huru kan han då säga: 'Jag har kommit ned från
himmelen'?»
43. Jesus svarade och sade till dem: »Knorren icke eder emellan.
44. Ingen kan komma till mig, om icke Fadern, som har sänt mig,
drager honom; och jag skall låta honom uppstå på den yttersta
dagen.
45. Det är skrivet hos profeterna: 'De skola alla hava fått lärdom
av Gud.' Var och en som har lyssnat till Fadern och lärt av
honom, han kommer till mig.
46. Icke som om någon skulle hava sett Fadern, utom den som är från
Gud; han har sett Fadern.
47. Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tror, han har
evigt liv.
48. Jag är livets bröd.
49. Edra fäder åto manna i öknen, och de dogo.
50. Men med det bröd som kommer ned från himmelen är det så, att om
någon äter därav, så skall han icke dö.
51. Jag är det levande brödet som har kommit ned från himmelen. Om
någon äter av det brödet, så skall han leva till evig tid. Och
det bröd som jag skall giva är mitt kött; och jag giver det, för
att världen skall leva.»
61. Men Jesus visste inom sig att hans lärjungar knorrade över
detta; och han sade till dem: »Är detta för eder en stötesten?
62. Vad skolen I då säga, om I fån se Människosonen uppstiga dit där
han förut var? --
1 joh 4
2. Därpå skolen I känna igen Guds Ande: var och en ande som
bekänner att Jesus är Kristus, kommen i köttet, han är av Gud;
hebr 10
5. Därför säger han vid sitt inträde i världen: »Slaktoffer och
spisoffer begärde du icke, men en kropp beredde du åt mig;
6. i brännoffer och syndoffer fann du icke behag.
7. Då sade jag: 'Se, jag kommer -- i bokrullen är skrivet om mig --
för att göra din vilja, o Gud.'»
8. Sedan han först har sagt: »Slaktoffer och spisoffer, brännoffer
och syndoffer begärde du icke, och i sådana fann du icke behag»
-- och dock frambäras de efter lagen --
9. säger han vidare: »Se, jag kommer för att göra din vilja.» Så
tager han bort det förra, för att sätta det andra i stället.
10. Och i kraft av denna »vilja» hava vi blivit helgade, därigenom
att Jesu Kristi »kropp» en gång för alla har blivit offrad.
läs mer
A
http://vardagsreligion.blogspot.com/2010/01/gud-i-kristus-messias-manniskosonen-som.html
B
http://vardagsreligion.blogspot.com/2010/06/min-gudsbild.html
C
http://vardagsreligion.blogspot.com/2009/09/1workshops-studiegrupp-jesus.html
D
http://vardagsreligion.blogspot.com/2009/09/2workshops-studiegrupp-jesus.html
alltså om Helig Ande har olika namn får jag ihop det ex Visheten ..Ljuset .. Ordet .. Jesus
och denne Jesus bor i mig enligt Paulus ord
Paulus skriver omväxlande Son .. Jesus.. Kristus .. Anden
gal 1
15. Men när han, som allt ifrån min moders liv har avskilt mig, och som genom sin nåd har kallat mig,
16. täcktes i mig uppenbara sin Son, för att jag bland hedningarna skulle förkunna evangelium om honom, då begav jag mig strax åstad; jag rådförde mig icke med någon människa,
gal 2
19. Ty jag för min del har genom lagen dött bort ifrån lagen, föratt jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus,
20. och nu lever icke mer jag, utan Kristus lever i mig; och det liv som jag nu lever i köttet, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig själv för mig.
21. Jag förkastar icke Guds nåd. Om rättfärdighet kunde vinnas genom lagen, då hade ju Kristus icke behövt lida döden.
gal 3
2. Allenast det vill jag att I skolen svara mig på: Kom det sig av laggärningar att I undfingen Anden, eller kom det sig därav att I lyssnaden i tro?
3. Ären I så oförståndiga? I, som haven begynt i Anden, viljen I nu sluta i köttet?
4. Haven I då upplevat så mycket förgäves -- om det nu verkligen har varit förgäves?
5. Alltså, att han som förlänade eder Anden och utförde kraftgärningar bland eder gjorde detta, kom det sig av laggärningar eller därav att I lyssnaden i tro,
14. Vi friköptes, för att den välsignelse som hade givits åt Abraham skulle i Jesus Kristus komma också hedningarna till del, så att vi genom tron skulle undfå den utlovade Anden.
gal 4
4. Men när tiden var fullbordad, sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen,
5. för att han skulle friköpa dem som stodo under lagen, så att vi skulle få söners rätt.
6. Och eftersom I nu ären söner, har han sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar: »Abba! Fader!»
7. Så är du nu icke mer träl, utan son; och är du son, så är du ock arvinge, insatt därtill av Gud
19. I mina barn, som jag nu åter med vånda måste föda till livet,intill dess att Kristus har tagit gestalt i eder.
gal 5
4. I haven kommit bort ifrån Kristus, I som viljen bliva rättfärdiga i kraft av lagen; I haven fallit ur nåden.
5. Vi vänta nämligen genom ande, av tro, den rättfärdighet som är vårt hopp.
6. Ty i Kristus Jesus betyder det intet huruvida någon är omskuren eller oomskuren; allt beror på huruvida han har en tro som är verksam genom kärlek.
16. Vad jag vill säga är detta: Vandren i ande, så skolen I förvisso icke göra vad köttet har begärelse till.
17. Ty köttet har begärelse mot Anden, och Anden mot köttet; de två ligga ju i strid med varandra, för att hindra eder att göra vad I viljen.
18. Men om I drivens av ande, så stån I icke under lagen.
19. Men köttets gärningar äro uppenbara: de äro otukt, orenhet, lösaktighet,
20. avgudadyrkan, trolldom, ovänskap, kiv, avund, vrede,genstridighet, tvedräkt, partisöndring,
21. missunnsamhet, mord, dryckenskap, vilt leverne och annat sådant, varom jag säger eder i förväg, såsom jag redan förut har sagt,att de som göra sådant, de skola icke få Guds rike till arvedel.
22. Andens frukt åter är kärlek, glädje, frid, tålamod, mildhet,godhet, trofasthet,
23. saktmod, återhållsamhet. Mot sådant är icke lagen.
24. Och de som höra Kristus Jesus till hava korsfäst sitt kött tillika med dess lustar och begärelser.
25. Om vi nu hava liv genom ande, så låtom oss ock vandra i ande.
26. Låtom oss icke söka fåfänglig ära, i det att vi utmana varandra och avundas varandra.
gal 6
14. Men vad mig angår, så vare det fjärran ifrån mig att berömma mig av något annat än av vår Herres, Jesu Kristi, kors, genom vilket världen för mig är korsfäst, och jag för världen.
15. Ty det kommer icke an på om någon är omskuren eller oomskuren; allt beror på huruvida han är en ny skapelse.
16. Och över alla dem som komma att vandra efter detta rättesnöre,över dem vare frid och barmhärtighet, ja, över Guds Israel.
efes 3
14. Fördenskull böjer jag mina knän för Fadern --
15. honom från vilken allt vad fader heter i himmelen och på jorden har sitt namn --
16. och beder att han ville efter sin härlighets rikedom förläna eder, att I genom hans Ande växen till i kraft till eder invärtes människa,
17. och att Kristus genom tron må bo i edra hjärtan, och att I mån vara rotade och grundade i kärleken,
18. så att I, tillika med alla de heliga, till fullo förmån fatta vad bredden och längden och höjden och djupet är
19. och så lära känna Kristi kärlek, som övergår all kunskap. Ty så skolen I bliva helt uppfyllda av all Guds fullhet.
20. Men honom, som förmår göra mer, ja, långt mer än allt vad vi bedja eller tänka, efter den kraft som är verksam i oss,
21. honom tillhör äran i församlingen och i Kristus Jesus alla släkten igenom i evigheternas evighet, amen.
filip 1
19. ty jag vet att detta skall lända mig till frälsning, genom eder förbön och därigenom att Jesu Kristi Ande förlänas mig.
20. Det är nämligen min trängtan och mitt hopp att jag i intet skall komma på skam, utan att Kristus, nu såsom alltid, skall av mig med all frimodighet bliva förhärligad i min kropp, det må ske genom liv eller genom död.
fil 3
3. Ty vi äro »de omskurna», vi som genom Guds Ande tjäna Gud och berömma oss av Kristus Jesus och icke förtrösta på köttet --
8. Ja, jag räknar i sanning allt såsom förlust mot det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. Ty det är för hans skull som jag har gått förlustig alltsammans och nu räknar det såsom avskräde, på det att jag må vinna Kristus
9. och bliva funnen i honom, icke med min egen rättfärdighet, den som kommer av lag, utan med den rättfärdighet som kommer genom tro på Kristus, rättfärdigheten av Gud, på grund av tron.
10. Ty jag vill lära känna honom och hans uppståndelses kraft och få känna delaktighet i hans lidanden, i det jag bliver honom lik genom en död sådan som hans,
11. om jag så skulle kunna nå fram till uppståndelsen från de döda.
12. Icke som om jag redan hade vunnit det eller redan hade blivit fullkomlig, men jag far efter att vinna det, eftersom jag själv mhar blivit vunnen av Kristus Jesus.
13. Ja, mina bröder, jag håller icke före att jag ännu har vunnit det, men ett gör jag: jag förgäter det som är bakom mig och sträcker mig mot det som är framför mig
14. och jagar mot målet, för att få den segerlön som hålles framför oss genom Guds kallelse ovanifrån, i Kristus Jesus.
15. Må därför vi alla som äro »fullkomliga» hava ett sådant tänkesätt. Men om så är, att I i något stycke haven andra tankar, så skall Gud också däröver giva eder klarhet.
1 kor 12
1. Vad nu angår dem som hava andliga gåvor, så vill jag säga eder,mina bröder, huru med dem förhåller sig.
2. I veten att I, medan I voren hedningar, läten eder blindvis föras bort till de stumma avgudarna.
3. Därför vill jag nu förklara för eder, att likasom ingen som talar i Guds Ande säger: »Förbannad vare Jesus», så kan ej heller någon säga: »Jesus är Herre» annat än i den helige Ande.
4. Nådegåvorna äro mångahanda, men Anden är en och densamme.
5. Tjänsterna äro mångahanda, men Herren är en och densamme.
6. Kraftverkningarna äro mångahanda, men Gud är en och densamme,han som verkar allt i alla.
7. Men de gåvor i vilka Anden uppenbarar sig givas åt var och en så, att de kunna bliva till nytta.
8. Så gives genom Anden åt den ene att tala visdomens ord, åt en annan att efter samme Ande tala kunskapens ord,
9. åt en annan gives tro i samme Ande, åt en annan givas helbrägdagörelsens gåvor i samme ene Ande,
10. åt en annan gives gåvan att utföra kraftgärningar, åt en annan att profetera, åt en annan att skilja mellan andar, åt en annan att tala tungomål på olika sätt, åt en annan att uttyda, när någon talar tungomål.
11. Men allt detta verkar densamme ene Anden, i det han, alltefter sin vilja, tilldelar åt var och en någon särskild gåva.
12. Ty likasom kroppen är en och likväl har många lemmar, och likasom kroppens alla lemmar, fastän de äro många, likväl utgöra en enda kropp, likaså är det med Kristus.
13. Ty i en och samme Ande äro vi alla döpta till att utgöra en och samma kropp, vare sig vi äro judar eller greker, vare sig vi äro trälar eller fria; och alla hava vi fått en och samme Ande utgjuten över oss.
efes 2
11. Kommen därför ihåg att I förut, I som voren hedningar i köttet och bleven kallade oomskurna av dem som kallas omskurna, efter den omskärelse som med händer göres på köttet --
12. kommen ihåg att I på den tiden, då när I voren utan Kristus,voren utestängda från medborgarskap i Israel och främmande för löftets förbund, utan hopp och utan Gud i världen.
13. Nu däremot, då I ären i Kristus Jesus, haven I, som förut voren fjärran, kommit nära, i och genom Kristi blod.
14. Ty han är vår frid, han som av de båda har gjort ett och brutit ned den skiljemur som stod emellan oss, nämligen ovänskapen.
15. Ty i sitt kött gjorde han om intet budens stadgelag, för att han skulle av de två i sig skapa en enda ny människa och så bereda frid,
16. och för att han skulle åt dem båda, förenade i en enda kropp,skaffa försoning med Gud, sedan han genom korset hade i sin person dödat ovänskapen.
17. Och han har kommit och har förkunnat det glada budskapet om frid för eder, I som voren fjärran, och om frid för dem som voro nära.
18. Ty genom honom hava vi, de ena såväl som de andra, i en och samme Ande tillträde till Fadern.
19. Alltså ären I nu icke mer främlingar och gäster, utan I haven medborgarskap med de heliga och ären Guds husfolk,
20. uppbyggda på apostlarnas och profeternas grundval, där hörnstenen är Kristus Jesus själv,
21. i vilken allt det som uppbygges bliver sammanslutet och så växer upp till ett heligt tempel i Herren.
22. I honom bliven också I med de andra uppbyggda till en Guds boning, i Anden.
apostlag 19
1. Medan Apollos var i Korint, kom Paulus, sedan han hade farit genom de övre delarna av landet, ned till Efesus. Där träffade han några lärjungar.
2. Och han frågade dessa: »Undfingen I helig ande, när I kommen till tro?» De svarade honom: »Nej, vi hava icke ens hört att helig ande är given.»
3. Han frågade: »Vilken döpelse bleven I då döpta med?» De svarade: »Vi döptes med Johannes' döpelse»
4. Då sade Paulus: »Johannes' döpelse var en döpelse till bättring; och han sade därvid till folket, att det var på den som skulle komma efter honom, det är på Jesus, som de skulle tro.»
5. Sedan de hade hört detta, läto de döpa sig i Herren Jesu namn.
6. Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade tungomål och profeterade.
joh 7
37. På den sista dagen i högtiden, som ock var den förnämsta, stod Jesus där och ropade och sade: »Om någon törstar, så komme han till mig och dricke.
38. Den som tror på mig, av hans innersta skola strömmar av levande vatten[1] flyta fram, såsom skriften säger.»
39. Detta sade han om Anden, vilken de som trodde på honom skulle undfå; ty ande var då ännu icke given, eftersom Jesus ännu icke hade blivit förhärligad.
apl 2
1. När sedan pingstdagen var inne, voro de alla församlade med varandra.
2. Då kom plötsligt från himmelen ett dån, såsom om en våldsam storm hade dragit fram; och det uppfyllde hela huset där de sutto.
3. Och tungor såsom av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på dem, en på var av dem.
4. Och de blevo alla uppfyllda av helig ande och begynte tala andra tungomål, efter som Anden ingav dem att tala.
5. Nu bodde i Jerusalem fromma judiska män från allahanda folk under himmelen.
6. Och när dånet hördes, församlade sig hela hopen, och en stor rörelse uppstod, ty var och en hörde sitt eget tungomål talas av dem.
7. Och de uppfylldes av häpnad och förundran och sade: »Äro de icke galiléer, alla dessa som här tala?
8. Huru kommer det då till, att var och en av oss hör sitt eget modersmål talas?
9. Vi må vara parter eller meder eller elamiter, vi må hava vårt hem i Mesopotamien eller Judeen eller Kappadocien, i Pontus eller provinsen Asien,
10. i Frygien eller Pamfylien, i Egypten eller i Libyens bygder, åt Cyrene till, eller vara hitflyttade främlingar från Rom,
11. vi må vara judar eller proselyter, kretenser eller araber, alla höra vi dem på våra egna tungomål tala om Guds väldiga,gärningar.»
12. Så uppfylldes de alla av häpnad och visste icke vad de skulle tänka. Och de sade, den ene till den andre: »Vad kan detta betyda?»
13. Men somliga drevo gäck med dem och sade: »De äro fulla av sött vin.»
14. Då trädde Petrus fram, jämte de elva, och hov upp sin röst och talade till dem:»I judiske män och I alla Jerusalems invånare, detta mån I veta,och lyssnen nu till mina ord:
15. Det är icke så som I menen, att dessa äro druckna; det är ju blott tredje timmen på dagen.
16. Nej, här uppfylles det som är sagt genom profeten Joel:
17. 'Och det skall ske i de yttersta dagarna, säger Gud, att jag skall utgjuta av min Ande över allt kött,
och edra söner och edra döttrar skola profetera,och edra ynglingar skola se syner,och edra gamla män skola hava drömmar;
18. ja, över mina tjänare och mina tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de skola profetera.
19. Och jag skall låta undertecken synas uppe på himmelen och tecken nere på jorden: blod och eld och rökmoln.
20. Solen skall vändas i mörker och månen i blod, förrän Herrens dag kommer,den stora och härliga.
21. Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn, han skall varda frälst.'
22. I män av Israel, hören dessa ord: Jesus från Nasaret, en man som inför eder fick vittnesbörd av Gud genom kraftgärningar och under och tecken, vilka Gud genom honom gjorde bland eder, såsom I själva veten,
23. denne som blev given i edert våld, enligt vad Gud i sitt rådslut och sin försyn hade bestämt, honom haven I genom män som icke veta av lagen låtit fastnagla vid korset och döda.
24. Men Gud gjorde en ände på dödens vånda och lät honom uppstå, eftersom det icke var möjligt att han skulle kunna behållas av döden.
25. Ty David säger med tanke på honom: 'Jag har haft Herren för mina ögon alltid, ja, han är på min högra sida,för att jag icke skall vackla.
26. Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min tunga fröjdar sig,och jämväl min kropp får vila med en förhoppning:
27. den, att du icke skall lämnamin själ åt dödsriket och icke låta din Helige se förgängelse.
28. Du har kungjort mig livets vägar;du skall uppfylla mig med glädje inför ditt ansikte.'
29. Mina bröder, jag kan väl fritt säga till eder om vår stamfader David att han är både död och begraven; hans grav finnes ju ibland oss ännu i dag.
30. Men eftersom han var en profet och visste att Gud med ed hade lovat honom att 'av hans livs frukt sätta en konung på hans tron',
31. därför förutsåg han att Messias skulle uppstå, och talade därom och sade att Messias icke skulle lämnas åt dödsriket, och att hans kropp icke skulle se förgängelse.
32. Denne -- Jesus -- har nu Gud låtit uppstå; därom kunna vi alla vittna.
33. Och sedan han genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern undfått den utlovade helige Anden, har han utgjutit vad I här sen och hören.
34. Ty icke har David farit upp till himmelen; fastmer säger han själv:'Herren sade till min herre:Sätt dig på min högra sida,
35. till dess jag har lagt dina fienderdig till en fotapall.
36. Så må nu hela Israels hus veta och vara förvissat om att denne Jesus som I haven korsfäst, honom har Gud gjort både till Herre och till Messias.»
37. När de hörde detta, kände de ett styng i hjärtat. Och de sade till Petrus och de andra apostlarna: »Bröder, vad skola vi göra?»
38. Petrus svarade dem: »Gören bättring, och låten alla döpa eder i Jesu Kristi namn till edra synders förlåtelse; då skolen I såsom gåva undfå den helige Ande.
39. Ty eder gäller löftet och edra barn, jämväl alla dem som äro i fjärran, så många som Herren, vår Gud, kallar.»
Verkligt svårt ämne men jag tycker om svåra saker att grunna på
en sak är säker Jesus är outgrundlig ... så jag läser vad andra författare har dragit för slutsatser
och prövar mot Bibelordets helhet..
Om man förkastar apokryfer ..det gör inte jag då fösvinner ju charmen som ett litet barn har som vill själv undersöka saken och själv komma till en slutsats ..meningen var att ge en ny vinkel på vem Helig Ande är i rent lärosyfte … nätet har ju många duktiga bloggare som är kunniga i Ordet och som kan ge mig nya infallsvinklar jag inte tänkt på för på min blogg kan man ej skriva kommentarer så om jag vill ha kommentarer får jag låna ex en blogg på nätet jag har ej tid att svara på kommentarer min blogg är en ren studieblogg till 100%
däremot prövar jag i bloggossfären svåra frågor som kristenheten alltid brottats med ….det var allt nu vet du var du har mig och när jag fått se flera invändningar som folk skrivit mot frågeställningen jag ställt … renskriver jag ett sammandrag som vem som helst kan printa ut ..för allt jag skriver ska tåla offentlighetens ljus … i annat fall skrivs det inte offentligt på min blogg… det är därför jag gett bloggen namnet Celeste studiegrupp Jesus
… printa ut alla dessa och läs själv
fil 2:5-11
5. Varen så till sinnes som Kristus Jesus var,
6. han som var till i Guds-skepnad, men icke räknade jämlikheten med Gud såsom ett byte,
7. utan utblottade sig själv, i det han antog tjänare-skepnad, när han kom i människogestalt. Så befanns han i utvärtes måtto vara såsom en människa
Visheten kap 1+6-9
http://runeberg.org/apokryf/
http://runeberg.org/bibeln/
Jesaja 53 ..bär överträdelser påminner om synder jmfr Vish 1 Herrens Ande
Syrak kap 1+24..Ordet som utgår ur faderns mun ..molnskyn
joh 1:1
1 kor 10 ..Jesus som andlig föda ..molnskyn i GT
rom 1:1-4.. en helig Andevarelse jämlik Fadern jmfr ordspr 8 där Visheten beskrivs som förstånd klokhet eftertänsamhet .. förmodligen kallas förstånd ”LOGOS ” på grekiska läs kap 1-9 i ordspråksboken printa ut
hebr 1:1
1 joh 1:1-5
kol 1:15-20
och även joh 14-17 ..jag Jesus kommer till er i en annan form ..enligt min åsikt Jesus kommer till mig som Visheten i sin preexistens
innan Jesus blev född som människobarn var Jesus en mäktig Andevarelse
profetia om Jesus
jesaja 7
14. Så skall då Herren själv giva eder ett tecken: Se, den unga kvinnan skall varda havande och föda en son, och hon skall giva honom namnet Immanuel ( Gud med oss )
15. Gräddmjölk och honung skall bliva hans mat inemot den tid då han förstår att förkasta vad ont är och utvälja vad gott är.
16. Ty innan gossen förstår att förkasta vad ont är och utvälja vad gott är, skall det land för vars båda konungar du gruvar dig vara öde.
jesaja 9
6. Ty ett barn varder oss fött,en son bliver oss given,och på hans skuldror skall herradömet vila;och hans namn skall vara:Underbar i råd,Väldig Gud,Evig fader,Fridsfurste.
luk 1
30. Då sade ängeln till henne: »Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
31. Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
32. Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
33. Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara.»
34. Då sade Maria till ängeln: »Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man.»
35. Ängeln svarade och sade till henne: »Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
1 joh 1
1. Det som var från begynnelsen, det vi hava hört, det vi med egna ögon hava sett, det vi skådade och med egna händer togo på, det förkunna vi: om livets Ord tala vi.
2. Ty livet uppenbarades, och vi hava sett det; och vi vittna därom och förkunna för eder livet, det eviga, som var hos Fadern och uppenbarades för oss.
3. Ja, det vi hava sett och hört, det förkunna vi ock för eder, på det att också I mån hava gemenskap med oss; och vi hava vår gemenskap med Fadern och med hans Son, Jesus Kristus.
joh upp 19
11. Och jag såg himmelen öppen och fick där se en vit häst; och mannen som satt på den heter »Trofast och sannfärdig», och han dömer och strider i rättfärdighet.
12. Hans ögon voro såsom eldslågor, och på sitt huvud bar han många kronor och hade ett namn där skrivet, som ingen känner utom han själv.
13. Och han var klädd i en mantel som var doppad i blod; och det namn han har fått är »Guds Ord».
jag har ej kollat Om Guds Ord här översätts LOGOS
hebr 1
2. har han nu, på det yttersta av denna tid, talat till oss genom sin Son, som han har insatt till arvinge av allt, genom vilken han ock har skapat världen.
3. Och eftersom denne är hans härlighets återsken och hans väsens avbild …
kol 1
15. i honom som är den osynlige Gudens avbild och förstfödd före allt skapat.
16. Ty i honom skapades allt i himmelen och på jorden, synligt såväl som osynligt, både tronänglar och herrar och furstar och väldigheter i andevärlden. Alltsammans har blivit skapat genom honom och till honom.
17. Ja, han är till före allt annat, och alltsammans äger bestånd i honom.
kol 2
2. Ty jag önskar, att deras hjärtan skola få hugnad, därigenom att de slutas tillsammans i kärlek och komma till en full förståndsvisshets hela rikedom, till en rätt kunskap om Guds hemlighet, vilken är Kristus;
3. ty i honom finnas visdomens och kunskapens alla skatter fördolda.
9. Ty i honom bor gudomens hela fullhet lekamligen,
10. och i honom haven I blivit delaktiga av den fullheten, i honom som är huvudet för alla andevärldens furstar och väldigheter.
rom 1:1-4
3. evangelium om hans Son, vilken såsom människa i köttet är född av Davids säd
4. och såsom helig andevarelse är med kraft bevisad vara Guds Son,allt ifrån uppståndelsen från de döda, ja, evangelium om Jesus Kristus, vår Herre,
fil 2:
5. Varen så till sinnes som Kristus Jesus var,
6. han som var till i Guds-skepnad, men icke räknade jämlikheten med Gud såsom ett byte,
7. utan utblottade sig själv, i det han antog tjänare-skepnad, när han kom i människogestalt. Så befanns han i utvärtes måtto vara såsom en människa
efes 3
10. Ty Gud ville att hans mångfaldiga visdom nu, i och genom församlingen, skulle bliva kunnig för furstarna och väldigheterna i den himmelska världen.
11. Sådant hade hans beslut varit från tidsåldrarnas begynnelse, det som han utförde i Kristus Jesus, vår Herre.
1 kor 1
23. vi åter predika en korsfäst Kristus, en som för judarna är en stötesten och för hedningarna en dårskap,
24. men som för de kallade, vare sig judar eller greker, är en Kristus som är Guds kraft och Guds visdom.
1 kor 2
6. Visdom tala vi dock bland dem som äro fullmogna, men en visdom som icke tillhör denna tidsålder eller denna tidsålders mäktige,vilkas makt bliver till intet.
7. Nej, vi tala Guds hemliga visdom, den fördolda, om vilken Gud, redan före tidsåldrarnas begynnelse, har bestämt att den skall bliva oss till härlighet,
2 kor 3
16. Men när de en gång omvända sig till Herren, tages täckelset bort.
17. Och Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet.
18. Men vi alla som med avhöljt ansikte återspegla Herrens härlighet, vi förvandlas till hans avbilder, i det vi stiga från den ena härligheten till den andra, såsom när den Herre verkar, som själv är ande.
Hu så svårt att se skillnad mellan Jesus och Vishetens Ande
jag lutar åt att Jesus i sin preexistens var Visheten Guds Ande och Guds Ande iklädde sig mänsklig kropp men Henoks bok ger en exaktare defination han säger att Vishetens Ande bor i människosonen
läs längst ner för mer info + länk till Henoks bok
http://sanningen.nu/henok.html
Nu riktigt svåra texter Är Jesus i sin preexistens den gamle av dagar
daniel 7
9. Medan jag ännu såg härpå, blevo troner framsatta, och en som var gammal satte sig ned. Hans klädnad var snövit, och håret på hans huvud var såsom ren ull; hans tron var av eldslågor, och hjulen därpå voro av flammande eld.
10. En flod av eld strömmade ut från honom, tusen gånger tusen voro hans tjänare, och tio tusen gånger tio tusen stodo där till hans tjänst. Så satte man sig ned till doms, och böcker blevo upplåtna.
11. Medan jag nu såg härpå, skedde det att, för de stora ords skull som hornet talade — medan jag ännu såg härpå — djuret dödades och dess kropp förstördes och kastades i elden för att brännas upp.
12. Från de övriga djuren togs ock deras välde, ty deras livslängd var bestämd till tid och stund.
13. Sedan fick jag, i min syn om natten, se huru en som liknade en människoson kom med himmelens skyar; och han nalkades den gamle och fördes fram inför honom.
14. Åt denne gavs välde och ära och rike, och alla folk och stammar och tungomål måste tjäna honom. Hans välde är ett evigt välde, som icke skall tagas ifrån honom, och hans rike skall icke förstöras.
13. Sedan fick jag, i min syn om natten, se huru en som liknade en människoson kom med himmelens skyar; och han nalkades den gamle och fördes fram inför honom.
men gul penna + röd penna
joh upp 1
4. Johannes hälsar de sju församlingarna i provinsen Asien. Nåd vare med eder och frid från honom som är, och som var, och som skall komma, så ock från de sju andar, som stå inför hans tron,…gul penna
5. och från Jesus Kristus, det trovärdiga vittnet, den förstfödde bland de döda, den som är härskaren över konungarna på jorden. Honom som älskar oss, och som har löst oss från våra synder med sitt blod..röd penna
6. och gjort oss till ett konungadöme, till präster åt sin Gud och Fader, honom tillhör äran och väldet i evigheternas evigheter, amen. ..gul penna
7. Se, han kommer med skyarna, och allas ögon skola se honom, ja ock deras som hava stungit honom; och alla släkter på jorden skola jämra sig vid hans åsyn. Ja, amen.
8. Jag är A och O[1], säger Herren Gud, han som är, och som var, och som skall komma, den Allsmäktige…gul penna
joh upp 4
2. I detsamma kom jag i andehänryckning. Och jag fick se en tron vara framsatt i himmelen, och någon satt på den tronen;
3. och han som satt därpå var till utseendet såsom jaspissten och karneol. ..gul penna
8. Och vart och ett av de fyra väsendena hade sex vingar; runt omkring, jämväl under vingarna voro de fullsatta med ögon. Och dag och natt sade de utan uppehåll: »Helig, helig, helig är Herren Gud den Allsmäktige, han som var, och som är, och som skall komma.»
9. Och när väsendena hembära pris och ära och tack åt honom som sitter på tronen och tillbedja honom som lever i evigheternas evigheter,
10. då falla de tjugufyra äldste ned inför honom som sitter på tronen, och tillbedja honom som lever i evigheternas evigheter, och lägga sina kransar ned inför tronen och säga;
11. »Du, vår Herre och Gud, är värdig att mottaga pris och ära och makt, ty du har skapat allting, och därför att så var din vilja, kom det till och blev skapat.»..gul penna
joh upp 5
1. Och i högra handen på honom som satt på tronen såg jag en bokrulle, med skrift både på insidan och på utsidan, och förseglad med sju insegel. ..gul penna
2. Och jag såg en väldig ängel som utropade med hög röst: »Vem är värdig att öppna bokrullen och bryta dess insegel?»
3. Men ingen, vare sig i himmelen eller på jorden eller under jorden, kunde öppna bokrullen eller se vad som stod däri.
4. Och jag grät bittert över att ingen befanns vara värdig att öppna bokrullen eller se, vad som stod däri.
5. Men en av de äldste sade till mig: »Gråt icke. Se, lejonet av Juda stam, telningen från Davids rot, har vunnit seger, så att han kan öppna bokrullen och och bryta dess sju insegel.» ..röd penna
6. Då fick jag se att mellan tronen och de fyra väsendena och de äldste stod ett lamm, som såg ut såsom hade det varit slaktat. Det hade sju horn och sju ögon, det är Guds sju andar, vilka äro utsända över hela jorden.
7. Och det trädde fram ..röd penna
och tog bokrullen ur högra handen på honom som satt på tronen. ..gul penna
8. Och när han tog bokrullen, föllo de fyra väsendena och de tjugufyra äldste ned inför Lammet; och de hade var och en sin harpa och hade gyllene skålar, fulla med rökelse, det är de heligas böner.
9. Och de sjöngo en ny sång som lydde så: »Du är värdig att taga bokrullen och att bryta dess insegel, ty du har blivit slaktad, och med ditt blod har du åt Gud köpt människor, av alla stammar och tungomål och folk och folkslag,
10. och gjort dem åt vår Gud till ett konungadöme och till präster, och de skola regera på jorden»..gul penna ..
poängen den gamle av dagar Israels Gud att det är Jesus i sin prexistens som Gud Allsmäktig i jesaja 6 …den frågan är knäckfrågan som jag sysselsatt mig med på min fritid att jag skriver på bloggen om detta är för få kloka invändningar i bloggossfären ...Celeste är alltså en studiegrupp som läser Bibeln + apokryfer
Jesaja, 6 Kapitlet
Profetens kallelse.
1. I det år då konung Ussia dog såg jag Herren sitta på en hög och upphöjd tron, och släpet på hans mantel uppfyllde templet.
2. Serafer stodo omkring honom. Var och en av dem hade sex vingar: med två betäckte de sina ansikten, med två betäckte de sina fötter, och med två flögo de.
3. Och den ene ropade till den andre och sade:»Helig, helig, helig är HERREN Sebaot;hela jorden är full av hans härlighet.»
4. Och dörrtrösklarnas fästen darrade, när ropet ljöd; och huset blev uppfyllt av rök.
5. Då sade jag: »Ve mig, jag förgås! Ty jag har orena läppar,och jag bor ibland ett folk som har orena läppar, och mina ögon hava sett Konungen, HERREN Sebaot.»
Jesaja, 7 Kapitlet
Profetia med anledning av Efraims och Arams tåg mot Juda. Immanuel.
10. Och HERREN talade ytterligare till Ahas och sade:
11. »Begär ett tecken från HERREN, din Gud; du må begära det vare sig nedifrån djupet eller uppifrån höjden.»
12. Men Ahas svarade: »Jag begär intet, jag vill icke fresta HERREN.»
13. Då sade han: »Så hören då, I av Davids hus: Är det eder icke nog att I sätten människors tålamod på prov? Viljen I ock pröva min Guds tålamod?
14. Så skall då Herren själv giva eder ett tecken: Se, den unga kvinnan skall varda havande och föda en son, och hon skall giva honom namnet Immanuel[1].
9:6. Ty ett barn varder oss fött,en son bliver oss given,och på hans skuldror skall herradömet vila; och hans namn skall vara:Underbar i råd,Väldig Gud,Evig fader,Fridsfurste.
men vem är då Jesus i sin prexistens . jag hittade detta på nätet en apokryf
26 Och jag, Gud, sade till min Enfödde som var med mig från begynnelsen: Låt oss göra människan till vår avbild och till att vara oss lika, och det skedde så. Och jag, Gud, sade: Låt dem få herravälde över fiskarna i havet och över fåglarna i luften och över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som krälar på jorden.
4 Och Adam och hans hustru Eva åkallade Herrens namn, och från vägen till Edens lustgård hörde de Herrens röst tala till sig, och de såg honom inte ty de var utestängda från hans bnärhet.
5 Och han gav dem befallningar att de skulle tillbe Herren sin Gud och offra förstlingarna i sina hjordar som offer åt Herren. Och Adam clydde Herrens befallningar.
6 Och efter många dagar visade sig en Herrens ängel för Adam och sade: Varför frambär du offer åt Herren? Och Adam sade till honom: Jag vet inte, endast att Herren befallde mig.
7 Och då talade ängeln och sade: Detta är en sinnebild för offret av Faderns Enfödde, han som är full av nåd och sanning.
8 Därför skall du göra allt du gör i Sonens namn, och du skall omvända dig och åkalla Gud i Sonens namn evinnerligen.
9 Och på den dagen föll den Helige Anden, som vittnar om Fadern och Sonen, på Adam och sade: Jag är Faderns Enfödde från begynnelsen, härefter och för evigt, och eftersom du har fallit kan du bli återlöst, och likaså hela människosläktet, ja, alla som vill.
nu ska jag se om jag kan hitta bibelvers som stöder denna apokryf
27 Och jag, Gud, skapade människan till min egen avbild, till min Enföddes avbild skapade jag henne, till man och kvinna skapade jag dem.
1 Och det hände sig att Herren talade till Mose och sade: Se, jag uppenbarar för dig rörande denna bhimmel och denna jord. Skriv ned de ord som jag talar. Jag är begynnelsen och änden, Gud den Allsmäktige. Genom min Enfödde skapade
egna ord
genom min Ande ..genom min Vishet bor en helig Ande
skapade jag allt detta, ja, i begynnelsen skapade jag himlen och jorden på vilken du står.
2 Och jorden var formlös och tom, och jag lät mörker komma över djupets yta, och min Ande
,,min enfödde ..min vishet .. mitt ljus ..mitt bröd ..min uppståndelse ..mitt eviga liv ..den osynlige gudens avbild .. utsrålningen av guds väsen.. kort o gott guds ande i sin fullhet ..ordet .i guds mun ..är jesus kristus kommen i köttet ….
svävade över vattenytan, ty jag är Gud.
varför
63 Och se, allting har sin avbild och allt är skapat och gjort för att avittna om mig, både det som är timligt och det som är andligt, det som är i himlarna ovan och det som är på jorden, och det som är i jorden, och det som är under jorden, både ovan och under: Allt vittnar om mig.
jesus kristus guds ande ..den enfödde ..guds vishet ..guds ljus ..guds uppståndelsekraft .. guds bröd ..guds eviga liv kommer för att bo i dig och vittna om att det finns en gud
läckert
alltså om Helig Ande har olika namn får jag ihop det ex Visheten ..Ljuset .. Ordet .. Jesus
men som sagt Jag vet verkligen inte ...endast en amatörs funderingar
joh 13.31.-32
Och när han hade gått ut, sade Jesus:»Nu är Människosonen förhärligad,och Gud är förhärligad i honom. Är nu Gud förhärligad i honom, så skall ock Gud förhärliga honom i sig själv, och han skall snart förhärliga honom.
joh 14:6-13
Jesus svarade honom: »Jag är vägen och sanningen och livet;ingen kommer till Fadern utom genom mig.Haden I känt mig, så haden I ock känt min Fader; nu kännen I honom och haven sett honom.»Filippus sade till honom: »Herre, låt oss se Fadern, så hava vi nog.»Jesus svarade honom: »Så lång tid har jag varit hos eder, och du har icke lärt känna mig, Filippus? Den som har sett mig, han har sett Fadern. Huru kan du då säga: ‘Låt oss se Fadern’?Tror du icke att jag är i Fadern, och att Fadern är i mig? De ord jag talar till eder talar jag icke av mig själv. Och gärningarna, dem gör Fadern, som bor i mig; de äro hans verk. Tron mig; jag är i Fadern, och Fadern i mig. Varom icke, så tron för själva gärningarnas skull. Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tror på mig, han skall ock själv göra de gärningar som jag gör; och ännu
större än dessa skall han göra. Ty jag går till Fadern, och vadhelst I bedjen om i mitt namn, det skall jag göra, på det att Fadern må bliva förhärligad i Sonen.
Vad menas Gud var i Kristus
A
http://vardagsreligion.blogspot.com/2010/01/gud-i-kristus-messias-manniskosonen-som.html
B
http://vardagsreligion.blogspot.com/2010/02/faderns-ande-visheten.html
C
http://vardagsreligion.blogspot.com/2010/06/min-gudsbild.html
D
http://vardagsreligion.blogspot.com/2010/01/henoks-syn-fadern-och-sonen.html
skrivet den 24 jan 2011
Herrens arm....Jesus kallas Herrens arm
den 14 maj 2009 13:02 Teofilus sa... Läs Jesaja kap 40-66 bibel 1917
Herrens arm = Messias = Herren vår rättfärdighet= Messias gick vid Mose högra sida
1 kor kap 10
Ja..sant
Nej..icke sant
Prova denna utsaga
Mycket djup lektion....var i stillhet med Helig Ande tar många timmar att läsa igenom
jes 63:10-14
10. Men de voro gensträviga, och de bedrövadehans heliga Ande;därför förvandlades han till deras fiende,han själv stridde mot dem.Då tänkte hans folk på forna tider,de tänkte på Mose:Var är nu han som förde dem upp ur havet,jämte herdarna för hans hjord?Var är han som lade i deras bröstsin helige Ande,var är han som lät sin härliga arm gå framvid Moses högra sida,han som klöv vattnet framför dem och så gjorde sig ett evigt namn,13han som lät dem färdas genom djupen,såsom hästar färdas genom öknen, utan att stappla?14. Likasom när boskapen går ned i dalenså fördes de av HERRENS Ande till ro.Ja, så ledde du ditt folkoch gjorde dig ett härligt namn.
Jes 5210. HERREN blottar sin heliga arm inför alla hedningars ögon,och alla jordens ändar få sevår Guds frälsning.
Jes 53Men vem trodde, vad som predikades för oss,och för vem var HERRENS arm uppenbar?
Jesaja, 52 KapitletGlädjebudskapet om Sions förlossning.1. Vakna upp, vakna upp, ikläd digdin makt, o Sion;ikläd dig din högtidsskrud, Jerusalem,du heliga stad;ty ingen oomskuren eller oren skall vidarekomma in i dig.2. Skaka stoftet av dig, stå uppoch intag din plats, Jerusalem;lös banden från din hals,du fångna dotter Sion.3. Ty så säger HERREN: I haven blivit sålda för intet; så skolen Iock utan penningar bliva lösköpta.4. Ja, så säger Herren, HERREN: Mitt folk drog i forna dagar nedtill Egypten och bodde där såsom främlingar; sedan förtryckteAssur dem utan all rätt.5. Och vad skall jag nu göra här, säger HERREN, nu då man har förtbort mitt folk utan sak, nu då dess tyranner så skräna, sägerHERREN, och mitt namn beständigt, dagen igenom, varder smädat?6. Jo, just därför skall mitt folk få lära känna mitt namn, justdärför skall det förnimma på den dagen, att jag är den somtalar; ja, se här är jag.7. Huru ljuvliga äro icke glädjebudbärarens fotsteg,när han kommer över bergenför att förkunna frid och frambära gott budskapoch förkunna frälsning,i det han säger till Sion:»Din Gud är nu konung!»8. Hör, huru dina väktare upphäva sin röstoch jubla allasammans,ty de se för sina ögon, huru HERRENvänder tillbaka till Sion.9. Ja, bristen ut i jubel tillsammans,I Jerusalems ruiner;ty HERREN tröstar sitt folk,han förlossar Israel.10. HERREN blottar sin heligaarm inför alla hedningars ögon,och alla jordens ändar få sevår Guds frälsning.11. Bort, bort, dragen ut därifrån,kommen icke vid det orent är;dragen ut ifrån henne, renen eder,I som bären HERRENS kärl.12. Se, I behöven icke draga ut med hast,icke vandra bort såsom flyktingar,ty HERREN går framför eder,och Israels Gud slutar edert tåg.
Jesaja, 53 KapitletHerrens tjänares lidande ochförhärligande.13. Se, min tjänare skall hava framgång;han skall bliva upphöjd och stor och högt uppsatt.14. Såsom många häpnade över honom,därför att hans utseende var vanställt mer än andra människorsoch hans gestalt oansenligare än andra människobarns,15. så skall han ock väcka förundran hos många folk;ja, konungar skola förstummas i förundran över honom.Ty vad aldrig har varit förtäljt för dem, det få de se,och vad de aldrig hava hört, det få de förnimma.
1. Men vem trodde, vad som predikades för oss,och för vem var HERRENS arm uppenbar?2. Han sköt upp såsom en ringa telning inför honom,såsom ett rotskott ur förtorkad jord.Han hade ingen gestalt eller fägring;när vi sågo på honom, kunde hans utseende ej behaga oss.3. Föraktat var han och övergiven av människor,en smärtornas man och förtrogen med krankhet;han var såsom en, för vilken man skyler sitt ansikte,så föraktat, att vi höllo honom för intet.4. Men det var våra krankheter han bar,våra smärtor, dem lade han på sig,medan vi höllo honom för att vara hemsökt,tuktad av Gud och pinad.5. Ja, han var sargad för våra överträdelsers skulloch slagen för våra missgärningars skull;näpsten var lagd på honom, för att vi skulle få frid,och genom hans sår bliva vi helade.6. Vi gingo alla vilse såsom får,var och en av oss ville vandra sin egen väg,men HERREN lät allas vår missgärning drabba honom.7. Han blev plågad, fastän han ödmjukade sigoch icke öppnade sin mun,lik ett lamm, som föres bort att slaktas,och lik ett får, som är tyst inför dem som klippa detja, han öppnade icke sin mun.8. Undan våld och dom blev han borttagen,men vem i hans släkte betänker detta?Ja, han rycktes bort ifrån de levandes land,och för mitt folks överträdelses skull kom plåga över honom.9. Och bland de ogudaktiga fick hans in gravbland de rika kom han först, när han var dödfastän han ingen orätt hade gjortoch fastän svek icke fanns i hans mun.10. Det behagade HERREN att slå honom med krankhet:om hans liv så bleve ett skuldoffer,då skulle han få se avkomlingar och länge leva,och HERRENS vilja skulle genom honom hava framgång.11. Ja, av den vedermöda hans själ har utståttskall han se frukt och så bliva mättad;genom sin kunskap skall han göra många rättfärdiga,han, den rättfärdige, min tjänare,i det han bär deras missgärningar.12. Därför skall jag tillskifta honom hans lott bland de många,och med talrika skaror skall han få utskifta byte,eftersom han utgav sitt liv i dödenoch blev räknad bland överträdare,han som bar mångas synderoch bad för överträdarna.
Jesaja, 59 KapitletIsraels skuld. Frälsningens fördröjande.Den slutliga förlossningen.1. Se, HERRENS arm är icke för kort,så att han ej kan frälsa,och hans öra är icke tillslutet,så att han ej kan höra.2. Nej, det är edra missgärningar, som skiljaeder och eder Gud från varandra,och edra synder dölja hans ansikte för eder,så att han icke hör eder.3. Ty edra händer äro fläckade av blodoch edra fingrar av missgärning,edra läppar tala lögn,och eder tunga frambär orättfärdighet.4. Ingen höjer sin röst i rättfärdighetens namn,och ingen visar redlighet i vad till rätten hör.De förtrösta på idel tomhet,de tala falskhet,de gå havande med olyckaoch föda fördärv.5. De kläcka ut basiliskäggoch väva spindelnät.Om någon äter av deras ägg, så dör han,och trampas ett sådant sönder, så kommer en huggorm ut.6. Deras spindelnät duga icke till kläder,och de kunna ej skyla sig med vad de hava tillverkat;deras verk äro fördärvliga verk,och våldsgärningar öva deras händer.7. Deras fötter hasta till vad ont äroch äro snara, när det gäller att utgjuta oskyldigt blod;deras tankar äro fördärvliga tankar,förödelse och förstöring är på deras vägar.8. Fridens väg känna de icke,och rätten följer ej i deras spår;de gå krokiga stigar,och ingen som vandrar så vet, vad frid är.9. Därför är rätten fjärran ifrån oss,och rättfärdighet tillfaller oss icke;vi bida efter ljus, men se, mörker råder,efter solsken, men vi få vandra i djupaste natt.10. Vi måste famla utefter väggen såsom blinda,famla, såsom hade vi inga ögon;vi stappla mitt på dagen, såsom vore det skymning,mitt i vår fulla kraft äro vi såsom döda.11. Vi brumma allasammans såsom björnaroch sucka alltjämt såsom duvor;vi bida efter rätten, men den kommer icke,efter frälsningen, men den är fjärran ifrån oss.12. Ty många äro våra överträdelser inför dig,och våra synder vittna emot oss;ja, våra överträdelser hava vi för våra ögon,och våra missgärningar känna vi.13. Genom överträdelse och förnekelse hava vi felat mot HERREN,vi hava vikit bort ifrån vår Gud;vi hava talat förtryck och avfällighet,lögnläror hava vi förkunnat och hämtat fram ur våra hjärtan.14. Rätten tränges tillbaka,och rättfärdigheten står långt borta,ja, sanningen vacklar på torget,och vad rätt är kan ej komma fram.15. Så måste sanningen hålla sig undan,och den som vände sig ifrån det onda blev plundrad.Detta såg HERREN, och det misshagade honom,att det icke fanns någon rätt.16. Och han såg, att ingen trädde fram;han förundrade sig över att ingen grep in.Då hjälpte honom hans egen arm,och hans rättfärdighet understödde honom.17. Och han klädde sig i rättfärdighet såsom i ett pansaroch satte frälsningens hjälm på sitt huvud;han klädde sig i hämndens dräkt såsom i en livklädnadoch höljde sig i nitälskan såsom i en mantel.18. Efter deras gärningar skall han nu vedergälla dem;vrede skall han låta komma över sina ovänneroch över sina fiender lönen för vad de hava gjort;ja, havsländerna skall han vedergälla, vad de hava gjort.19. Så skall HERRENS namn bliva fruktat i västeroch hans härlighet, där solen går upp.När fienden bryter fram lik en ström,skall HERRENS andedräkt förjaga honom.20. Men såsom en förlossare kommer HERREN för Sionoch för dem i Jakob, som omvända sig från sin överträdelse,säger HERREN.21. Och detta är det förbund, som jag å min sida gör med dem, sägerHERREN: min Ande, som är över dig, och orden, som jag har lagt idin mun, de skola icke vika ur din mun, ej heller ur dina barnseller barnbarns mun från nu och till evig tid, säger HERREN.
Jesaja, 63 KapitletVintramparen. Guds folks klagan och bön.1. Vem är han som kommer från Edom,från Bosra i högröda kläder,så präktig i sin dräkt,så stolt i sin stora kraft?»Det är jag, som talar i rättfärdighet,jag, som är en mästare till att frälsa.»2. Varför är din dräkt så röd?Varför likna dina kläder en vintrampares?3. »Jo, en vinpress har jag trampat, jag själv allena,och ingen i folken bistod mig.Jag trampade dem i min vrede,trampade sönder dem i min förtörnelse.Då stänkte deras blod på mina kläder,och så fick jag hela min dräkt nedfläckad.4. Ty en hämndedag hade jag beslutit,och mitt förlossningsår hade kommit.5. Och jag skådade omkring mig, men ingen hjälpare fanns;jag stod där i förundran, men ingen fanns, som understödde mig.Då hjälpte mig min egen arm,och min förtörnelse understödde mig.6. Jag trampade ned folken i min vredeoch gjorde dem druckna i min förtörnelse,och jag lät deras blod rinna ned på jorden.»7. HERRENS nådegärningar vill jag förkunna,ja, HERRENS lov,efter allt vad HERREN har gjort mot oss,den nåderike mot Israels hus,vad han har gjort mot dem efter sin barmhärtighetoch sin stora nåd.8. Ty han sade: »De äro ju mitt folk,barn, som ej svika.»Och så blev han deras frälsare.9. I all deras nöd var ingen verklig nöd,ty hans ansiktes ängel frälste dem.Därför att han älskade dem och ville skona dem,förlossade han dem.Han lyfte dem upp och bar dem alltjämt,i forna tider.10. Men de voro gensträviga, och de bedrövadehans heliga Ande;därför förvandlades han till deras fiende,han själv stridde mot dem.11. Då tänkte hans folk på forna tider,de tänkte på Mose:Var är nu han som förde dem upp ur havet,jämte herdarna för hans hjord?Var är han som lade i deras bröstsin helige Ande,12. var är han som lät sin härliga arm gå framvid Moses högra sida,han som klöv vattnet framför democh så gjorde sig ett evigt namn,13. han som lät dem färdas genom djupen,såsom hästar färdas genom öknen, utan att stappla?14. Likasom när boskapen går ned i dalenså fördes de av HERRENS Ande till ro.Ja, så ledde du ditt folkoch gjorde dig ett härligt namn.15. Skåda ned från himmelen och se härtillfrån din heliga och härliga boning.Var äro nu din nitälskan och dina väldiga gärningar,var är ditt hjärtas varkunnsamhet och din barmhärtighet?De hålla sig tillbaka från mig.16. Du är ju dock vår fader;ty Abraham vet icke av oss,och Israel känner oss icke.Men du, HERRE, är vår fader;»vår förlossare av evighet», det är ditt namn.17. Varför, o HERRE, låter du oss då gå vilse från dina vägaroch förhärdar våra hjärtan, så att vi ej frukta dig?Vänd tillbaka för dina tjänares skull,för din arvedels stammars skull.18. Allenast helt kort fick ditt heliga folk behålla sin besittning;våra ovänner trampade ned din helgedom.19. Det är oss nu så, som om du aldrig hade varit herre över oss,om om vi ej hade blivit uppkallade efter ditt namn.
läs jesaja 40-66
GAL 4:27 Så är ju skrivet: "Jubla, du ofruktsamma, du som icke föder barn; brist ut och ropa, du som icke bliver moder, Ty den ensamma skall hava många barn, flera än den som har man."detta från JesajaJes 54:1 Jubla, du ofruktsamma, du som icke har fött barn; brist ut i jubel och ropa av fröjd, du som icke har blivit moder. Ty den ensamma skall hava många barn, flera än den som har man, säger HERREN.
Paulus' första brev till korintierna, 10 KapitletUtläggning av berättelsen om Israelsökenvandring. Varning för deltagande ihedniska offermåltider. Kristlig frihet,särskilt i fråga om förtärandet avofferkött, och denna frihets gränser.1. Ty jag vill säga eder detta, mina bröder:Våra fäder voro alla under molnskyn och gingo alla genom havet;2. alla blevo de i molnskyn och i havet döpta till Moses;3. alla åto de samma andliga mat,4. och alla drucko de samma andliga dryck -- de drucko nämligen uren andlig klippa, som åtföljde dem, och den klippan var Kristus.5. Men de flesta av dem hade Gud icke behag till; de blevo junedgjorda i öknen.6. Detta skedde oss till en varnagel, för att vi icke skulle havabegärelse till det onda, såsom de hade begärelse därtill.7. Ej heller skolen I bliva avgudadyrkare, såsom somliga av demblevo; så är ju skrivet: »Folket satte sig ned till att äta ochdricka, och därpå stodo de upp till all leka.»8. Låtom oss icke heller bedriva otukt, såsom somliga av demgjorde, varför ock tjugutre tusen föllo på en enda dag.9. Låtom oss icke heller fresta Kristus, såsom somliga av demgjorde, varför de ock blevo dödade av ormarna.10. Knorren icke heller, såsom somliga av dem gjorde, varför de ockblevo dödade av »Fördärvaren».11. Men detta vederfors dem för att tjäna till en varnagel, och detblev upptecknat till lärdom för oss, som hava tidernas ände inpåoss.12. Därför, den som menar sig stå, han må se till, att han ickefaller.13. Inga andra frestelser hava mött eder än sådana som vanligen mötamänniskor. Och Gud är trofast; han skall icke tillstädja att Ibliven frestade över eder förmåga, utan när han låter frestelsenkomma, skall han ock bereda en utväg därur, så att I kunnenhärda ut i den.14. Alltså, mina älskade, undflyn avgudadyrkan.15. Jag säger detta till eder såsom till förståndiga människor;själva mån I döma om det som jag säger.16. Välsignelsens kalk, över vilken vi uttala välsignelsen, är ickeden en delaktighet av Kristi blod? Brödet, som vi bryta, är ickedet en delaktighet av Kristi kropp?17. Eftersom det är ett enda bröd, så äro vi, fastän många, en endakropp, ty alla få vi vår del av detta ena bröd.18. Sen på det lekamliga Israel: äro icke de som äta av offrendelaktiga i altaret?19. Vad vill jag då säga härmed? Månne att avgudaofferskött ärnågonting, eller att en avgud är någonting?20. Nej, det vill jag säga, att vad hedningarna offra, det offra deåt onda andar och icke åt Gud; och jag vill icke att I skolenhava någon gemenskap med de onda andarna.21. I kunnen icke dricka Herrens kalk och tillika onda andars kalk;I kunnen icke hava del i Herrens bord och tillika i onda andarsbord.22. Eller vilja vi reta Herren? Äro då vi starkare än han?23. »Allt är lovligt»; ja, men icke allt är nyttigt. »Allt ärlovligt»; ja, men icke allt uppbygger.24. Ingen söke sitt eget bästa, utan envar den andres.25. Allt som säljes i köttboden mån I äta; I behöven icke församvetets skull göra någon undersökning därom.26. Ty»jorden är Herrens, och allt vad därpå är».27. Om någon av dem som icke äro troende bjuder eder till sig och Iviljen gå till honom, så mån I äta av allt som sättes fram åteder; I behöven icke för samvetets skull göra någon undersökningdärom.28. Men om någon då säger till eder: »Detta är offerkött», så skolenI avhålla eder från att äta, för den mans skull, som gav sakentill känna, och för samvetets skull --29. jag menar icke ditt eget samvete, utan den andres; ty varförskulle jag låta min frihet dömas av en annans samvete?30. Om jag äter därav med tacksägelse, varför skulle jag då blivasmädad för det som jag tackar Gud för?31. Alltså, vare sig I äten eller dricken, eller vadhelst annat Igören, så gören allt till Guds ära.32. Bliven icke för någon till en stötesten, varken för judareller för greker eller för Guds församling;33. varen såsom jag, som i alla stycken fogar mig efter alla ochicke söker min egen nytta, utan de mångas, för att de skola blivafrälsta.
Jes 51:9 Vakna upp, vakna upp, kläd dig i makt, du HERRENS arm; vakna upp såsom i forna dagar, i förgångna tider. Var det icke du, som slog Rahab och genomborrade draken?
51:10 Var det icke du, som uttorkade havet, det stora djupets vatten, och som gjorde havsbottnen till en väg, där ett frälsat folk kunde gå fram?
Andra Mosebok (Exodus), 15 1-27
Israels lovsång. Det bittra vattnet vidMara. Lägret vid Elim.
1. Då sjöngo Mose och Israels barn denna lovsång till HERRENS ära;de sade:»Jag vill sjunga till HERRENS ära,ty högt är han upphöjd.Häst och manstörtade han i havet.2. HERREN är min starkhet och min lovsång,Och han blev mig till frälsning.Han är min Gud, jag vill ära honom,min faders Gud, jag vill upphöja honom.3. HERREN är en stridsman,'HERREN' är hans namn.4. Faraos vagnar och härsmaktkastade han i havet,hans utvalda kämpardränktes i Röda havet.5. De övertäcktes av vattenmassor,sjönko i djupet såsom stenar.6. Din högra hand, HERRE,du härlige och starke,din högra hand, HERRE,krossar fienden.7. Genom din stora höghetslår du ned dina motståndare;du släpper lös din förgrymmelse,den förtär dem såsom strå.8. För en fnysning av din näsauppdämdes vattnen,böljorna reste sig och samlades hög,vattenmassorna stelnade i havets djup.9. Fienden sade:'Jag vill förfölja dem, hinna upp dem,jag vill utskifta byte,släcka min hämnd på dem;jag vill draga ut mitt svärd,min hand skall förgöra dem.'10. Du andades på dem,då övertäckte dem havet;de sjönko såsom blyi de väldiga vattnen.11. Vilken bland gudarliknar dig, HERRE?Vem är dig lik,du härlige och helige,du fruktansvärde och högtlovade,du som gör under?12. Du räckte ut din högra hand,då uppslukades de av jorden.13. Men du ledde med din nåddet folk du hade förlossat,du förde dem med din makttill din heliga boning.14. Folken hörde detoch måste då darra,av ångest greposFilisteens inbyggare.15. Då förskräcktesEdoms furstar,Moabs hövdingargrepos av bävan,alla Kanaans inbyggareförsmälte av ångest.16. Ja, över dem fallerförskräckelse och fruktan;för din arms väldighetstå de såsom förstenade,medan ditt folktågar fram, o HERREmedan det tågar fram,det folk du har förvärvat.17. Du för dem in och planterar dempå din arvedels berg,på den plats, o HERRE,som du har gjort till din boning,i den helgedom, Herre,som dina händer hava berett.18. HERREN är konungalltid och evinnerligen!»19. Ty när Faraos hästar med hans vagnar och ryttare hade kommit nedi havet, lät HERREN havets vatten vända tillbaka och komma överdem, sedan Israels barn på torr mark hade gått mitt igenomhavet.20. Och profetissan Mirjam, Arons syster, tog en puka i sin hand,och alla kvinnorna följde efter henne med pukor och dans.21. Och Mirjam sjöng för dem: »Sjungen till HERRENS ära, ty högt ärhan upphöjd. Häst och man störtade han i havet.»22. Därefter lät Mose israeliterna bryta upp från Röda havet, och dedrogo ut i öknen Sur; och tre dagar vandrade de i öknen utan attfinna vatten.23. Så kommo de till Mara; men de kunde icke dricka vattnet i Mara,ty det var bittert. Därav fick stället namnet Mara[1].24. Då knorrade folket emot Mose och sade: »Vad skola vi dricka?»25. Men han ropade till HERREN; och HERREN visade honom ett visstslags trä, som han kastade i vattnet, och så blev vattnet sött.Där förelade han folket lag och rätt, och där satte han det påprov.26. Han sade: »Om du hör HERRENS, din Guds, röst och gör vad rätt äri hans ögon och lyssnar till hans bud och håller alla hansstadgar, så skall jag icke lägga på dig någon av de sjukdomarsom jag lade på egyptierna, ty jag är HERREN, din läkare.»27. Sedan kommo de till Elim; där funnos tolv vattenkällor ochsjuttio palmträd. Och de lägrade sig där vid vattnet.
Jes 63:10- Men de voro gensträviga, och de bedrövade hans heliga Ande; därför förvandlades han till deras fiende, han själv stridde mot dem.Då tänkte hans folk på forna tider, de tänkte på Mose: Var är nu han som förde dem upp ur havet, jämte herdarna för hans hjord? Var är han som lade i deras bröst sin helige Ande,var är han som lät sin härliga arm gå fram vid Moses högra sida, han som klöv vattnet framför dem och så gjorde sig ett evigt namn,han som lät sin härliga arm gå fram vid Moses högra sida,
Läs Jesaja kap 40-66
Herrens arm = Messias = Herren vår rättfärdighet= Messias gick vid Mose högra sida
1 kor kap 10
Ja..sant
Nej..icke sant
Prova denna utsaga
Mycket djup lektion....var i stillhet med Helig Ande tar många timmar att läsa igenom
den 15 maj 2009 09:33 Teofilus sa... läs nu igenom hela Salomos Vishet
läs nu igenom hela Syraks Vishet spec kap 1 + 24
läs igenom 2 mose kap 40
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar